Pilgrim hittade sin familj i Sundsvall och kort därefter fick han åka lastbil hem dit. Jag grät hysteriskt i 30 sekunder när jag såg bilen rulla från gårdplanen, men sen kom jag på att jag skulle få träffa honom dagen efter, fast då i Sundsvall hos Yvonne och Tomas. Det var en lyckans dag, kan jag säga.
Ihopsläppet mellan Pilgrim och Cappe var verkligen en magisk stund
Kort därefter kom R hit med en väninna för att hälsa på Salmiak. Vi tog en promenad i regnet i skogen med hästarna och jag var så tacksam över dessa värmlänningar. De hade verkligen goda intensioner och hade en hjärta av guld. När de, dagen därpå, hörde av sig och berättade att de gärna ville inkludera Salmiak i deras familj var jag superlycklig. Tänk att båda mina grabbar fick såna fina hem! Bättre kunde jag inte önska för dom. När flyttdatumet var satt kunde jag också boka Hugos resa hem. När Salmiak sedermera gick på transporten gick Hugo in i något sorts meditativt tillstånd, han gick liksom över före kroppen sin.
Salmiak på flyttdagen, med sin reskompis.
Hugo och jag, dagen innan hemfärd.
När Hugo gått över var jag helt förstörd. Men jag fick väldigt snabbt kvitto på att han kommit fram säker. Annette var där för att ta emot honom och lika så var Yvonnes fina Nokke. Hugo visade hur fri han blev utan den materiella kroppen, och hur mycket glädje och kärlek som finns där han är nu. Gråter bara jag tänker på det. Yvonne såg sedan Nokke och Hugo springa på himlen tillsammans med norrskenet. Lycka!
Jag kunde få avslut på sorgen väldigt fort tack vare mina fantasiska roseller, och en uns erfarenhet såklart. Nu minns jag tillbaka på Hugos och min tid som fylld av kunskap och kärlek.
Tiden efter hästarna bestod i att komma underfund med vem jag är utan djur. Jag har alltid haft djur runt mig och utan dom kommer nya sidor fram hos mig som effektivt har reduceras ner tack vare dem. Men nu är de sidorna ute i ljuset och jag kunde avväpna dom ganska bra tycker jag. De har inte dykt upp sedan dess i alla fall :-) Arbetet med mig själv började väldigt snabbt, så att säga.
Sedan började min verksamhet pocka på uppmärksamheten och jag kunde äntligen dra igång. Så himla roligt. Resten av året har faktiskt bestått av att utvecklas.
Tagen av Yvonne <3
Om några timmar så går vi över i ett nytt år. Jag kommer lämna 2015 bakom mig med en känsla av seger. Jag har lyckats överkomma de värsta hindren inom mig själv - egoisten. Jag fick vara med att lämna över Annette till andra sidan, och sorgen efter henne var fruktansvärd. Men jag kom igenom det med en kraft som jag inte vet vad den kom ifrån. Kraften fick mig ockå att inse att mina djur inte har det bästa möjliga liv som jag ville för dom. Och i samband med det kom jag också på att mitt liv inte utvecklas i den takt det borde. Allt hänger ihop och om man väljer att se på förändringar som en sanning, kommer man ur det utan att lämna avtryck på sig själv. I mitt fall har jag funnuit mycket styrka och kärlek genom att förändra livet så uti den milda grad som jag gjort detta år. Och se, jag har fått vara med helt fantasiska saker.
Jag har fått så mycket kärlek från mina erfarenheter som detta år kom med. Erfarenheter som jag aldrig velat leva utan.
2016 kommer bli en förlängning på detta året, tror jag. Och det huvudsakliga temat kommer att bli: Hälsa
Hälsa är livsviktigt, och jag kommer huvudsakligen syssla med den viktiga hälsan som sker i samklang mellan kropp och själv. Hoppas ni får en fin nyårsafton, själv ska jag spela bingo med mina föräldrar. Och det viktigaste av allt; dra tre nya änglakort vid 12-slaget som jag och Annette har gjort alla andra år. För att redovisa vad Annette drog för kort åt mig för ett år sedan: Ta tillbaka din kraft, hälsning från himlen och medkänsla. Förstår ni? Dessa drog på nyår för ett år sedan, och de har helt och hållet gått i dessa tre korts riktning. Återkommer i morgon vilka nya kort som drogs.
Gott nytt år, må 2016 bli ett utvecklande år!