Jag har så otroligt mycket funderingar i mig som snart gör mig tokig, som kommer få bägaren att rinna över och jag vet inte vad som kommer hända då. Kommer jag gå in i väggen? Bli dum i huvudet? Bli klokare? Bli en ny person? Bli iron-man i kvinnlig version?
Det är lite oklart.
Jag ska bena ut det och ni som vill får läsa annars tack och adjö. Eller bena och bena.. det kommer nog bli rätt virrigt det här. 😏
Vem är jag nu? Den där frågan är verkligen jobbig för jag har ingen aning. Mammarollen har verkligen satt min personlighet ur kurs, helt. Jag vet vad jag gillar och ogillar men sen känner jag mig ganska lost över lag. Det jag med säkerhet vet är att jag
behöver hitta tillbaka eller hitta en ny person i mig så fort som går, men hur ska det gå till?
Jag är ju där jag är. Jag kan inte trolla upp ungarna till 10-12 år liksom. Jag är föräldraledig utan något jobb att gå tillbaka till. Hugo kan börja förskola i mitten på september. Kan mitt liv börja om då? Jag har varit hemma alldeles för länge. Barnen
är monster. Jag blir allt mer negativ och jag är en positiv person. Men jag orkar inte vara positiv längre. Hur sjukt är inte det?!
Skit samma hur barnen beter sig, det spelar ingen roll, det som spelar roll är hur jag hanterar allt som passerar. Jävligt dåligt just nu. Om någon ger mig kritik så faller jag direkt. Orkar inte stå upp. Jag har aldrig kunnat stå upp för mig själv men
nu är det värre än någonsin. Hur fan hamnade jag här?
Virrpanna och snart utbränd, så kan man nog sammanfatta mig..
Vad ska jag jobba med? Jag vill jobba med Energimedicin. Det är min dröm. Men jag känner att jag behöver ett break through. Jag har tappat mycket andlighet i mitt föräldraskap men jag har inte gett upp om att kunna få kanalisera energin. Hur gör jag nu?
Väntar man på ett break through, eller skapar man det på något sätt? Ska jag utbilda mig till något annat som intresserar min fysiska person? Ska jag ta vilket skitjobb som helst? Drömmen eller bara för överlevnad?
Det kanske är klokt att börja med överlevnad eftersom det blir relativt svårt annars.. det gnager inom mig.
Boende - hus - mening. Vart ska vi ta vägen? Kommer huset ens bli sålt? Ska vi inte sälja? Jag trivs men vantrivs på samma gång. Nu har vi ju bestämt oss. Finns huset ens? Eller finns det bara en plats som är till oss? Jag måste i alla fall ha vatten
och slog intill huset. Och mark. 8000kvm är lagom. För odling, höns, grisar och damm. Vart finns drömmen egentligen? Hur ska vi kunna finansiera allt? Hur fan har folk råd?
Ja.. det var lite för nu. Återkommer i ärendet.
Over and out!