Bestämde mig för att hästarna skulle få gå ute under natten på grund av Pilgrims ben och lite andra allehanda orsaker. Gissa vem som kommer och säger att det är ”absolut förbjudet!”, "de kommer frysa", "de är innehästar". Jag förstår inte hur denna person inte kan låta mig sköta mitt, låt mig ta mina egna beslut, är det så svårt? Tänker inte nämna några namn men fy helvete vad arg jag vart. Jag har aldrig varit så arg i hela mitt liv, jag blev till och med rädd för mig själv. Jag skakade, grät och skrek rakt ut av ilska. Om någon hade sagt något som inte hade passat in just då hade den personen fått en blåtira, minst! Usch, fy fan, det var svårt att somna så arg kan jag säga.. inte särskilt bra för hjärtat i alla fall.
I morse när jag gav hästarna frukost kom Pilgrim och mötte mig. Svullnaden var mindre nu, hur skönt som helst, är inte det bevis nog att det funkade att ha dem ute? Hugo var lugn och glad. Jag vet hur mycket han uppskattade att få stanna ute. Han är en riktig utehäst, han kommer nog aldrig tycka om att stå inne särskilt mycket. Skönt för oss alla.
