Vi börjar med barnen.
Lukas, min älskade Lukas. I mitten av mars fick vi beskedet att han inte längre fick gå sina 15 timmar på förskolan pga Corona. Då började en tid av extremt mycket ångest och dåligt samvete för min del, samtidigt var jag stressad över renovering och husförsäljning,
sena kvällar och mycket uppvak på nätterna.
Varje gång vi gick förbi barn så stod han länge och tittade på dom. Fick tårar i ögonen en gång när Lukas stod och kollade på barn på en skolgård, de lekte tillsammans och han stod och hängde så nära staketet han kunde.. Jag kan ge Lukas alla aktiviteter
i världen men det enda han behövde var umgänge med barn och andra vuxna. Min älskade unge, så frustrerande att inte kunna ge honom det han behöver 😢
Men under dessa nio veckor som vi varit hemma tillsammans så har han äntligen tagit till orda. Från ingenstans började han med att säga "lök" 😂 Nu är det ett evigt ’tjat’ om lappilar (lastbilar) och mamma kang, ja lack (jag vill ha glass) äpplados
(äppelmos) och lattlalon (vattenmelon). Han är jätterolig nu när man kan konversera med honom och han kommer med kommentarer och säger saker som man själv kan svara på.
Han fick en springcykel när han fyllde år och den används flitigt. Han cyklar vart vi än ska och den får följa med i bilen in case of cykelnödighet. Det är väldigt roligt att cykla på andra ställen än hemma 😊
Han är också extremt trotsig vissa dagar. Jag brukar försöka hålla mig lugn och sansad men om jag är ovanligt trött så tappar jag det och får psykbryt. Det blir mycket bärande på skrikit barn som exempelvis vägrar ta med cykeln hem från affären.. Nåväl,
det hör uppväxten till 😊
Och den lille knallen då? Jo han mår bra. Han har blivit något så fruktansvärt mammig så jag får panik ibland. Fast oftast älskar jag det 😅 Han är helt bedårande söt och har sina knasiga upptåg för sig. Han började krypa för ett tag sen och tar sig runt
på upptäcktsfärder såväl inne som ute, bara jag är en meter ifrån vill säga 😎 För någon vecka sen började han ställa sig upp mot möbler och har tagit sina första steg med stöd. När han står upp passar han oftast på att dra några sköna dansmoves
också, ser så kul ut 😅
"Nej Hudo!"
Jag själv har gått igenom en rätt jobbig vår, det tror jag i och för sig att väldigt många har med tanke på Corona. Men det har också varit hormonellt jobbigt i min kropp den senaste tiden. Jag satte in en p-stav i armen i december vilket jag haft sen
jag var 15 ungefär och aldrig haft några problem med förut men nu.. Kära nån vad mycket problem den ger mig. Dels har jag mens varannan vecka och några dagar innan mens drabbas jag av en hemsk pms och blir fruktansvärt deppig. Mensvärken är rena förlossningsvärkar
och jag är ständigt irriterad. Jag får ta ut P-staven och hoppas att det blir bättre av det 🥺
Dessutom är jag galet trött på att vara föräldraledig. Jag vill jobba, träffa nya människor och tjäna pengar. Jag hade egentligen tänkt att vara hemma till mars 2021 men den tanken får mig att krypa ur kläderna nu. Jag söker jobb nu och så får vi se om
jag kan börja jobba redan i höst istället. Hugo blir ju ett år i september så då är det bara att tuta och köra med förskola och jobb 👏🏻
Slut på gnäll!
Nu är vi äntligen klara med huset. Det tog längre tid än vi trodde men vi stötte också på patrull eftersom besiktningen visade en liten skada i ett rum efter en vattenläcka vi hade från vattenutkastaren för några år sen. Det gjorde att vi fick riva en
vägg och en del av golvet i det berörda rummet.
Nu är det visning om 1,5 v och jag hoppas så innerligt att vi får sålt det direkt efter visning för nu orkar vi inte mer 😴 Tänk att det kunde vara så mentalt utmattande att sälja hus..
Vi hade ett hus i sikte när vi började renovera huset inför försäljning. Ägaren till det huset sa till oss att dom skulle lägga ut det till sommaren men när de la ut huset redan i maj när vi inte ens var i närheten av färdiga med vårat, tappade vi gnistan
ett tag. Men vi gick på visningen ändå. Efter visningen insåg vi att huset som vi trodde var vårt drömhus och som vi kämpat med renoveringen för, inte längre kändes som vår dröm. Det var befriande faktiskt. Då kunde vi slutföra vårt hus utan att behöva
stressa mer 🙏🏻 Vi har ingen aning om var vi ska bo sen men jag litar på att det kosmiska jobbar för fullt på det 😊
Här är heltäckningsmattan kvar, så skönt att bli av med den 👏🏻
Alla tapeter är köpta på utförsäljning exempelvis, max 150kr/rulle.
Vi har gått från att köpa dyra material till billigaste möjliga.. haha
Allt arbete har skett på kvällstid när barnen somnat, såvida vi inte haft någon barnvakt.
Här är huset vi trodde var vår dröm, vackert va? 😍
Jag kommer sakna detta huset trots att det är allt annat än min husdröm. Men livet har förändrats så mycket på den här platsen
Finaste rummet i huset. Det var här vattenskadan var. Jag är så nöjd med valet av tapeter hit.
Så, nu är det snart semester för F och förhoppningsvis har huset sålts strax efter det. Jag längtar efter stabilitet och lugn nu ❤️
Hoppas ni har det bra, i dessa Corona-tider!
Over and out!