Nu ska jag berätta en sak för er. Jag vet, det var längesedan jag skrev nu, men jag har helt enkelt haft tankarna på annat håll. Det är en kärlekssaga jag ska berätta. Jag är kär förstår ni.
När jag låg hemma i soffan efter blindtarmsoperationen gick det reklam på tvn för match.com hela tiden. Då menar jag verkligen hela tiden. Tillslut förstod jag budskapet från det kosmiska så jag blev medlem. Grejen var bara den att man inte kunde göra så mycket på match såvida man inte köpte en prenumation på ett visst antal månader. Ju längre desto billigare. Jag köpte inte någon månad alls utan slökollade mest på killar. Tillslut hade match.com tjatat på mig dag ut och dag in med att jag skulle köpa en premunation så jag bestämde mig för att köpa ett par månader (längre behövdes ju inte för jag hade inställningen att skulle jag hitta någon där så skulle det gå fort). Ganska direkt såg jag en bild på en kille som jag fattade tycke för direkt så jag 'likade' honom. Vi började flörta lite och sedan skriva via chatten. Vi skrev om alldaliga saker, om allt mellan himmel och jord tills han en dag frågade om vi skulle ta en fika.
Jag åkte till kafét en stund innan avtalad tid för att vara på plats när han kom. Jag satt där med chokladkoppen mot munnen och tänkte att "tänk om han har ångrat sig och inte kommer, eller ännu värre, om det är en gammal gubbe jag skrivit med hela tiden" Men så såg jag honom på håll och blev med ens otroligt nervös och kallsvettig. Vilken snygg kille!
Han klev innanför dörren och såg mig direkt. Vi skakde artig handen och så gick han och beställde det han skulle ha innnan han kom tillbaka till bordet. Vi började direkt prata om livets ursprung. Det ämnet håller jag ju kärt som många av er vet och jag kunde med lätthet berätta för honom om min övertygelse, om energimedicinen, djurkommunikation, telepati och andra kosmiska klokheter. Tiden förflöt supersnabbt och vi hade så otroligt mycket att prata om. När vi pratat bort närmare tre timmar kom verkligheten ikapp honom eftersom han hade bokat in kunder under eftermiddagen. (Han är bilmekaniker)
Vi bestämde att vi skulle ses igen så jag bjöd hem honom till mig nästkommande fredag. Han skulle upp och jobba på lördagmorgnonen så jag förväntade mig att han skulle stanna en liten stund bara. En liten stund gick över till att bli närmare 10 timmar. Från kl 19 till 05 satt vi tillsammans i soffan och pratade, skrattade, skämtade och diskuterade om allt möjligt. När han skulle åka hem sa han till mig att jag började bli viktig för honom. Gissa om mitt hjärta dunkade hårt i bröstet.
Så sågs vi igen och då bestämde vi att vi kunde ta bort match.com och avsluta våra premunationer. Vi kunde helt öppet säga till varann att det fanns ingen anledning för oss att dejta längre - vi fortsätter vår relation där den tog slut. (Jag fick ganska snabbt informationen att vi har haft tidigare inkarnationer ihop)
Felix, som han heter, har sedan dess bott hemma hos mig. Han har ett eget hus någon mil härifrån men av någon anledning har vi alltid varit hemma hos mig merparten av tiden. På dagarna längtar jag halvt ihjäl mig efter honom och på kvällarna sitter vi ihopkrupna i soffan med en film eller serie och bara myser.
För mig, som aldrig har haft en bra kärleksrelation, är det så otroligt märkligt att ha en kille vid min sida som sger saker till mig som jag vill höra utan att behöva be om det. Som ger mig den närhet jag behöver utan effort och som jag har så stark koppling till. Det var ungefär som när jag och Yvonne träffades första gången - djup vänskap vid första ögonkastet. Bandet jag och Felix har är väldigt starkt. Jag förstår nu också en ny dimenssion av alla dåliga relationer jag har haft - vad det kostat står i direkt proportion till vad jag fått.
Så summan av kardemumman är att nu har jag ta mig fan allt jag vill ha. Nu tänker jag låta kärleken låta mig föras vidare på min personlighetsutvecklingsväg så att jag kan stå i tjänst för mänskligheten. Det är verkligen drivkraften - att få människor att förstå.
Over and out!