31/12 - Sista dagen på denna Jord (almost)!

publicerat i Allmänt;

Vilken härlig dag!

Solen skiner och himlen är så oskyldigt blå som Ted Gärdestad sjunger i en av sina sånger. Hästarna har stått i solen med halvslutna ögon och bara njutit. Jag hade tänkt rida idag men den planen blev nerslagen av den hårdaste marken ever!

Om det är någon som har missat det så är det faktiskt nyårsafton idag, vilket i stort sätt betyder att det är sista dagen på året idag. Så gissa hur många gånger jag har ridit Hugo under 2011? I’ll tell ya – 63 gånger. 63 GÅNGER! Det är ju vansinne. Under 2012 kan jag förhoppningsvis öka antalet ridturer med cirka 40.

Just det.. nyår.. och raketer.. De skjuter en del raketer i området kring Karstorp så jag kommer ha några lampor tända, radion på och bomull i öronen på hästarna. Hugo kan vara lite orolig när de skjuts och har sig.

Jag är så evigt glad att jag tog mig igenom detta året utan några större skavanker. Det har varit ett snurrigt år för oss alla, mycket hat och vrede har passerat vår värld under detta år. Jag välkomnar 2012 med mer än öppna armar. Jag är så glad att jag får vara med detta år och se den nya Jorden vakna till liv och ersätta den gamla. Alla hårda ord kommer bli mjuka, allt hat till kärlek och jag tror att alla kommer få sig en jävla turn up på kärleken, på många sätt!

Mitt år har handlat mycket om att lära sig. Jag har lärt mig så sjukt mycket det senaste året att det på ett sätt känns överväldigande. Det har varit skador, åkommor, problem, bråk, frustration och förtvivlan, men det fina med dessa negativa ting är ju att det finns något ljust på andra sidan, så att säga. Och det är i mitt fall kunskap!

Tänk när året började med Hugos skap-problem. Jag klarade inte av att ringa veterinären själv för att det blev alldeles för känslosamt för mig i och med att Hugo hade ont. 

Det ordnade ju upp sig, det med till slut. Sedan har vi såklart Pilgrims sen-skada i början på sommaren som i stort sätt har påverkat hela mitt hästeri, for ever. Paniken som kom upp inombords när jag såg Pilgrims blodiga fotboll till ben, all oro och alla tårar som föll under tiden han stod i Skara och blev opererad gång på gång. Den oron var en helt annan mota andra likande oros-känslor. Det är ju fantastiskt hur en känsla kan kännas olika beroende på olika omständigtheter.. eller ja, de kanske helt enkelt får ett nytt namn då. Nåväl. Jag är så lycklig att Pilgrimsmusslan inte har påverkats utav det, varken i rörelsemönster eller i psyket. 

Mysigt va'?

Sedan har vi ju det oundvikliga ämnet... vädret. Det som ingen av oss kan påverka men som fortfarande hänger över oss, oavsätt om det är bra eller dåligt. Vintermånaderna i början på året var kalla och snöiga. Våren var lerig, blåsig och regnig. Sommaren åskig med absolut inget syre över huvudtaget. Hösten var nog.. om jag tänker efter, den bästa årstiden detta året. Visst har det regnat och sådant, men i överlag har det varit det bästa. Och så har vi såklart den så kallades vintern som vi just nu har.. Ingen snö, ingen kyla utan bara lera och regn.. för att inte tala om blåsten. Jag måste ju säga att jag är imponerad av Moder. Tänk vad mycket negativ energi hon har haft som hon har pytsat ut över oss under det senaste året.. Nu kommer det bli ändring på det skulle jag tro. All överskottsenergi som ligger hos henne kommer blossa upp utan Guds nåde! :-)

 

För att avsluta detta inlägg måste jag säga att jag är oerhört lycklig. Dessutom är jag tacksam över alla som har hjälpt och stöttat mig. Jag är evigt tacksam mina vänner. GOTT NYTT 2012. Det kommer bli årets år, det kan jag lova er! :-)

 

Jag har fått lära känna världens härligaste mountain <3