Tiden går gud rår, som man brukar säga. De senaste dagarna har varit mindre hästfyllda än vad jag har planerat. Jag är vansinnigt ridsugen just nu och om jag hade planerat min dag bättre så hade jag säkert kunnat rida en sväng på farbrorn. Men jag är inte bitter eftersom nu kan jag rida på eftermiddagarna efter jobbet under veckorna då solen går ner framåt åtta, which is totaly awesome!
Förra helgen planerade jag att jag skulle rida i alla fall tre av dessa fem dagar men den enda blev i fredags. Jag kan nog leva på den ridturen tills på tisdag, den var helt fantastiskt. Att den var fantastiskt känns underförstått för att rida öht är fantastiskt, oavsett hur det går eller vad man gör. Hugo var mestadels på bra humör och vi kom undan lätt med en liten fadäs när vi skulle välja väg vid en korsning. Hugo ville den vägen som gick fortast hem medan jag ville gå den lite längre rundan. Efter många tålamod mått mätt och lite bejdande från min sida till Hugo gick han till slut med på att ta den längre och sedan var det inget mer med det. Han klev på bra i snön och verkade nöjd. På vägen hem går allting lite lättare och hans bjudning går från 20% till 90% och där jag tämligen utnyttjar läget till max. Vi gick i bågar längs med vägen och från mina ögon sett, en fin böjning och bra form. Jag satt som en påse potatis dock och min högersida påverkade högerbågen väldigt mycket. När jag satte honom i trav i någon kilometer så travade han på som bara fan. Det var en bra trav, om än lite för dragkampsaktig. Och med ett bridongbett i mun på'n så hade jag fullt upp, så att säga.
Farbrorn var riktigt svettig under sadelgjorden och mellan bakbenen när vi kom tillbaka, men detta hindrade inte honom från att gå ut i hagen och, håll i er(!) - varleksugen! Pilgrim och Salmiak hade passat på att leka allan ballan medan Hugo och jag var borta och av någon anledning som jag inte förstår så verkar det som Hugo har börjat fatta grejen med att leka. Om än ganska hårdhänt. Hugo och Pilgrim stegrar sig mot varann och galopperar sida vid sida. Den brune gör bocksprång och fiser samtidigt medan Pilgrim skakar lite försiktigt på huvudet och visar sitt steg. Roligt. Salmiak visade generöst upp sitt steg också minsann och jag satt bland gamla bajshögar och såg på.
Imorgon ska jag och Annette träna Pilgrim äntligen. Jag kommer få mig en hårdkörare, men det behövs verkligen!
Over and out.
